Kan feminismen vänligen avlägsna sig ur min fiktion?

Om du inte bott under en sten har du antingen sett eller hört talas om A Game of Thrones — förut bokserie, numera även TV-serie. Dvärg, bröst, blod, våld och folk som dör i drivor. Därtill även en taskig kvinnosyn, vilket också påtalades rätt friskt på Facebook när serien först kom ut. (Jag har rätt många fantasynördvänner, varav en överhängande andel som skulle klassa sig själva som feminister. Att det påtalades är inte så konstigt i sig, således.)

Däremot känner jag att det blir lite lustigt när det är just den aspekten som får nästan allt fokus. Serien handlar om maktkamp och nesliga sätt att ha ihjäl sina motmänniskor på. Svek, lögner, bakhåll, brutala mord, gift, incest — och det flest triggar på är att kvinnosynen är ganska typisk för fantasy: rätt slentriankass och inte direkt intressant ur ett genusperspektiv, men ack så lätt att ta till sig och säkert inte helt långt från europeisk medeltid i mångt och mycket.

Hallå? Giftmord? Incest? Huvuden på pålar? Något värre än sagda kvinnosyn, måhända? Varför triggar ni inte på det i stället?

Svaret känns ganska enkelt och frågan var retorisk. Huvuden på pålar är en företeelse som inte är helt vanlig i Sverige på 2000-talet. Kass kvinnosyn finns överallt. Det är lättare att relatera till det och det finns även ett större värde i att belysa och ifrågasätta kvinnosynen i massmedia, speciellt när den används så pass slentrianmässigt som det tycks i A Game of Thrones.

Vilket också gör det än viktigare att välja sina strider. Jag tycker jämlikhetsfrågor är otroligt viktiga — nog viktiga för att inte vilja se dem marginaliserade genom att de dras upp på meningslösa sätt i alla jävla kontexter man kan hitta tills folk tröttnar. För det gör folk, förr eller senare — i alla fall jag. Dra upp en jävla pekpinne tio gånger så väljer jag glatt att zona bort ämnet i ren trots.

Tyvärr är det ofta just pekpinnarna som kommer upp.

Säg något intressant i stället. Tropes vs. Women: #2 Women in Refrigerators, för att dra upp ett exempel (serien som medium har jag täckt innan så just den tyckte jag var lite extra spännande). Jag vill bry mig om frågorna när de faktiskt spelar roll på riktigt eller när det tillförs någon synvinkel.

Inte att Jamie Lannister har en skev kvinnosyn. Eller att Sauron är en dålig arbetsgivare som anställer tusentals orcher vilka förhindras att bilda fackförbund och få kollektivavtal. Eller skam– och hedersaspekterna i Oedipus.

Låt mig insupa fiktionen, dra mina slutsater från den så kan vi säkert diskutera (alltså som motpol till att moralisera) det efteråt och se om vi kom fram till samma sak, ety min näsa går sönder om folk ska envisas med att skriva saker på den. Om ni måste, kan ni i alla fall välja en ganska liten penna för ändamålet? Tack.

  • Tobias Lehto

    Väl talat Kriss. Jag har inte heller något emot att diskutera feminism… Men gärna i rätt kontext.. / Kiruna

  • http://profiles.google.com/siijiska Anneli Henriksson

    Jag tycker inte att det är så intressant att diskutera Jaime Lannisters kvinnosyn. Däremot tycker jag att det är lite värt att påtala hur mycket oprovocerat naket det är i serien. Som böckerna, som är skitbra utöver detaljen riktigt ostiga sexscener i varannat kapitel.

    Min favorit-hangup i Game of Thrones är dock alla karaktärers totalt respektlösa inställning till liv och död. I varannat avsnitt, om inte oftare, tycker jag mig ha sett scenen ”Person A vill gå till plats X. Person B säger att han inte borde det. Person A drar svärd, det blir snygg fightingscen, och när person B är död går person A dit i alla fall”, med viss variation.
    ”Du stod ivägen när jag ville gå ut, så jag dödade dig” liksom.