Vissa ämnen drar till sig debattörer som goda intentioner till trots totalt lyckas sänka en god diskussion på fyra sekunder. Man går från något som kunde varit givande till ett åsiktsmoras med skyttegravar och taggtråd.

Politik, definitivt. Sport, jovars (i ärlighetens namn kanske lite av poängen med att vara en supporter är att inte bry sig om statistik, verkligheten i stort eller det faktum att ens lag är medelmåttigt), men det ämnet som stör mig mest är feminism.

Störde du dig på den meningen? Eller kanske nickade du instämmande? Bra, då ser du problemet, ety jag misstänker att merparten av er som läser det här hamnar i ena eller andra lägret helt utan att jag ens förklarat vad jag menar.

Sluta upp med det. Ni är en del av problemet.

Feminism

”Vad är feminism” på Google ger svar från Wikipedia, Tjejouren, Unga feminister, Flashback och Nordisk.nu. Ägnar man tre minuter åt att läsa kommentarer kan man snabbt konstatera att det finns en milsvid skillnad i hur ordet uppfattas av gemene läsare. Spelar inte så stor roll vad SAOL säger för den bostavstrogne, att alla feminister man känner minsann bara är fittor som får för lite kuk eller om man råkar ha 200 högskolepoäng genusvetenskap och vet att man minsann har rätt. Förlåt, rättast.

Det är inte så enkelt att man själv vet bäst och nästan alla andra bara är förvirrade och inte vet vad de pratar om. Man skulle faktiskt kunna tro att folk snarast fäller taggarna utåt om man ger sig in i en diskussion med den inställningen. Troligen med rätta.

Strategi

Du är inte nöjd med samhället? Vill förändra? Topp. Det blir i värsta fall lite tid åt helvete och i bästa fall lite samhällsutveckling. Så hur går vi till väga?

Kanske läsa in något om systematiskt förtryck i en bit text? Det är alltid poppis. Har författaren (eller författarinnan!) valt att använda ‘han’ som personligt pronomen i stället för ‘hen’? Tydligt exempel på systematiskt språkförtryck. Påtala det löjliga i detta, gärna i orädda ordalag. Personen vet nog inte hur korkad han är, bäst att göra det tydligt — så kanske andra författare fattar vad de behöver göra för att slippa förlöjligas.

Eller kanske kan vi ta en bit godtycklig data och analysera den ur ett lämpligt perspektiv? Något om bradgmedaljörer kanske? Så kan vi extrapolera lite grann, eftersom läsarna faktiskt tycker det är roligare med en färdigtuggad åsikt som kan förstärka deras egna. Det blir trogna läsare — låter väl toppen?

Möjligen skulle man kunna dra in lite särbehandling i det hela också. Ställ dig frågan om du kan måla upp dig själv som offret och på så vis från underläge slå upp på de hemska förtryckarna — alla gillar en underdog, det handlar bara om positionering och att peka på hur jävla äckliga de förtryckande kvinnoasen/mansasen faktiskt är.

Sådär, tre finfina strategier som bevisligen genererar gott om medhåll från den egna falangen och pagehits på nätet. Då måste väl leda till en samhällsförändring åt ett Bra håll, eller hur?

Skämt åsido

För er kamp på precis vilket vansinnigt sätt ni vill, men bli inte så jävla förvånade om folk börjar se er som driftkuckun och rulla på ögonen när Den Skitviktiga Frågan kommer på tal.

Får ni ingen som helst positiv respons utanför er egen falang? Då är det kanske inte världen det är fel på.

Bild från sxc.hu.