Flyktingar fladdrar förbi som ämne på Facebook, ibland med tillhörande tänk i stil med “Vi ska ju inte ta hit dem, vi ska hjälpa dem på plats”, något jag har svårt för. Dels för att det låter som om man pratar om konservburkar i stället för om människor, dels för att det alltsom oftast råder begreppsförvirring i frågan.

Jag är långt från en expert kring flyktingar, asylrätt, katastrofhjälp eller utlandsstöd, men tänkte ändå sammanfatta den information som finns från vettiga källor1 och huruvida man kan hjälpa på plats i de olika fallen. Jag har inte sett rapporter eller fakta som säger emot det som står här, utöver det som nämns i texten.

Inlägget tar upp anledningar till flykt och hur man arbetar med de anledningarna - inte hur man rent praktiskt går till väga som flykting. Vill man läsa mer om det finns det bland annat en bra genomgång av passagen över Medelhavet i The Economist2 och en skildring av livet i tältläger och som kvotflykting på Medium3.

Eftersom det är en fråga som ofta dyker upp berör jag också som hastigast vilka rättigheter till samhällsservice respektive slags flykt ger. Det är inte ett försök till att vara en uttömmande lista.

Flykt från förföljelse

Kallas för flykting i FN:s flyktingkonvention och FN:s Universella Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna.

Om man blir förföljd på grund av ras, nationalitet, kön, läggning, religion, politik eller samhällsgrupp, antingen av en nations myndigheter eller med deras goda minne, så har man grund att söka4 asyl som flykting. Man ska kort och gott inte kunna lita på landet man flytt från5.

Hjälp på plats är svårt till omöjligt i och med att hela problemet är att landet i fråga inte har intresse eller möjlighet att stoppa förföljelsen. När det gäller långsiktigt förbättringsarbete för mänskliga rättigheter överlag så stöder vi det via biståndsbudgeten/SIDA.

De som blivit beviljade uppehållstillstånd har samma möjligheter till samhällsservice som svenska medborgare6. Det finns även vissa bidrag och kurser som specifikt syftar till att etablera flyktingar i samhället.

Flykt från krig

Kallas alternativt skyddsbehövande: “som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt”5, något förenklat. Vid beviljat uppehållstillstånd fungerar samhällsservicen på samma vis som för flyktingar från förföljelse, ovan.

Hjälp på plats? Nej. Det som får folk att fly - krig/konflikt - gör det också svårt att skydda civilbefolkningen, både från våld och hunger. För att citera en rapport från Global Humanitarian Assistance7:

Donors and delivery agencies need to urgently develop new modes of operating, new approaches to targeting and accounting for resources and new standards for partnership that revisits the adage to ‘do-no-harm’ if they are to avoid inadvertently fuelling conflict and allowing scarce resources to benefit those for whom it was never intended.

Man kan också läsa om Amnesty som ondgör sig över situationen i Ukraina8, som ändå får ses som en (i skrivande stund) relativt lågintensiv väpnad konflikt:

The Dnipro-1 volunteer battalion, along with members of Donbass battalion and Pravyi Sector militia, are reported to have blocked 11 roads leading into the DNR-controlled territory. They have refused to allow most aid convoys through, because they believe food and clothing are ending up in the wrong hands and may be sold instead of being given as humanitarian aid. They also insist on the release of prisoners held by the separatist forces as a condition for granting access to the humanitarian aid to the east.

FN driver stöd för flyktingar genom UNHCR, vilket oftast innebär ett tältläger i något angränsande land, ibland något mer avancerat boende9. Gemensam nämnare är att det är boende som få skulle välja om de hade något annat val, men det är en lösning för många som inte kan ta sig någon annan stans. De som har möjligheten flyr gärna längre. För att citera artikeln bakom fotnoten ovan - och då är det ändå värt att ha i åtanke att artikeln rör ett läger som har en hög standard.

“We’re trying our best,” she said. “We’re visiting relatives, volunteering, trying to keep busy. But it is nothing like a home.”

I mellanöstern har tältlägren blivit en mer permanent inrättning och de huserar lite över fem miljoner palestiner10 i och kring Israel/Palestina.

FN gör en reell humanitär insats och man ska inte underskatta deras arbete. Sverige gav, via biståndsbudgeten, 850 mkr till UNHCR år 2013. Utöver det som går via FN bedriver vi även bistånd via direkta relationer med ett antal länder som befinner sig i någon slags konflikt men har en i alla fall hjälpligt fungerande samhällsapparat. Till exempel ger vi pengar till Irak som en effekt av att IS drabbar landet11. Med det sagt är hjälp på plats både svårt (se GHA och Amnesty ovan) och långt från en universiell lösning.

Flykt från fattigdom

Fattigdom är inte grund för asyl och det vi kallar ekonomiska flyktingar är inte flyktingar i någon laga bemärkelse, då de inte flyr från förtryck. Det hindrar inte folk som känner att de inte har någon framtid från att söka ett bättre liv, även om det blir på samhällets baksida. I Sverige faller de in under under samlingsnamnet papperslösa12 och det förekommer att de utnyttjas av näringslivet13 14.

Papperslösa barn har rätt till sjukvård och skolgång, papperslösa vuxna till akut sjukvård15, men utöver det behöver de hålla sig undangömda och leva utanför samhället. Samma möjligheter har man som svensk medborgare om man verkligen inte kan betala för vården16.

Förebyggande hjälp skulle innebära att man motverkade fattigdom. Sverige samarbetar med ett antal länder där vi finansierar projekt via biståndsbudgeten/SIDA. Ibland leder projekten till rejäla förbättringar, ibland blir det i stället dyrköpta magplask17 där flera hundra miljoner kronor går upp i rök.

Det finns också en risk med att gå in och försöka lösa andras problem. Något förenklat kan man säga att ge bort mat leder till utslagna bönder och att ge bort kläder leder till utslagna klädtillverkare. Det finns ett par bra och tillgängliga TED-föreläsningar på ämnet, av Andrew Mwenda18 och Ernesto Sirolli19. Det har även gett upphov till otaliga artiklar, bland annat en om hur besprutade myggnät i stället blir till fisknät20, kritik av den brittiska biståndspolicyn21 eller för den delen den svenska22.

Man ska åter igen inte underskatta arbetet hos FN eller SIDA, men samtidigt bör man vara väldigt försiktig om man tror sig se en enkel lösning på världsfattigdomen.

Katastrofer & klimat

Orkan, jordbävningar, jordskred, vulkanutbrott, torka, liknande. Att råka ut för naturen är inte i sig grund för asyl. En rapport23 från IDMC, en norsk grupp som samlar statistik över internflyktingar, sammanfattar det som att merparten som råkar ut för naturkatastrofer håller sig inom sitt hemland:

The global estimates do not differentiate or quantify the number of people displaced either temporarily or permanently across internationally recognised state borders. It is widely recognised, however, that the vast majority who flee disasters remain within their country of residence.

Givet att det inte råkar pågå en konflikt samtidigt så fungerar katastrofhjälp ypperligt i de här fallen, i alla fall om man ser det som isolerade fall. Ser man det i stället som en sträng händelser som riskerar bli vanligare och värre med tiden på grund av klimatförändring24 så kan katastrofer i sin tur leda till konflikt, som då även gör det svårare med direkt stöd.

Sammanfattat

FörföljelseKrig/våldFattigdomKatastrof
Vanligt att människor vill/kan fly?JaJa/BlandatNej/BlandatNej
Grund för asyl?KanskeKanskeNejNej
Flyktingkvot för Sverige 2014251 900000
Personer beviljade asyl 20142610 26319 15700
Funkar hjälp på plats?NejNej/SvårtJa/SvårtJa
Bistånd? (ungefärliga siffror)27~5 mdkr~2 mdkr~14 mdkr~4 mdkr

Många av de som flyr till Sverige flyr långt bort från sitt hemland av en anledning. Man kan diskutera hur många vi vill bevilja asyl - att mängden logistiska problem ökar med antalet är ganska uppenbart - men då är det rimligt att göra det utifrån verkligheten och vilken politik man vill föra, inte utifrån att det skulle finnas en magisk lösning som bara ett parti är smarta nog att se.

Hjälp på plats är inte en helhetslösning. I den utsträckning det är möjligt och vettigt är det redan något vi gör; sett till BNP var vi år 2014 världsetta med 1.1% av BNP28, eller 31 miljarder kronor.


  1. Man kan alltid diskutera vad en “vettig källa” är. Jag försökte hålla mig till officiella siffror, rapporter eller egen beskrivning på hemsida från myndighet eller NGO, alternativt vittnesmål från flyktingar, hjälparbetare eller personer i områden som får bistånd. Artiklar i media refererar till något av detta. I de fall jag citerat har jag försökt återspegla helheten i artikeln snarare än en lösryckt mening.

  2. Everything you want to know about migration across the Mediterranean, The Economist.

  3. Everything is yours, everything is not yours, Medium.

  4. The state of right of asylymn in international law går in på djupet på individens rätt kontra statens rätt, internationellt sett. Hur Artikel 14 i de mänskliga rättigheterna tillämpas.

  5. Asylregler, Migrationsverket. 2

  6. Information till dig som är nyinflyttad i Sverige med ett uppehållstillstånd, Migrationsverket.

  7. Humanitarian aid in conflict: More money, more problems?, Global Humanitarian Assistance.

  8. Eastern Ukraine: Humanitarian disaster looms as food aid blocked, Amnesty.

  9. How to Build a Perfect Refugee Camp, New York Times.

  10. Lista över läger för Palestiner, UNRWA.

  11. Bistånd till Irak förlängs, Sydsvenskan.

  12. Papperslösa, Migrationsinfo.se.

  13. I det svarta, Sydsvenskan.

  14. Berns sett med andra ögon, SAC.

  15. Papperslösa, Migrationsinfo.se.

  16. Om man inte har råd med tandvård, Region Skåne.

  17. De bästa och sämsta biståndsprojekten, Omvärlden.

  18. Aid for Africa? No thanks., TED. Andrew Mwenda, TED.

  19. Want to help someone? Shut up and listen!, Ernesto Sirolli, TED.

  20. Meant to Keep Malaria Out, Mosquito Nets Are Used to Haul Fish In, New York Times.

  21. Why aid fails, The Spectator.

  22. Hård kritik mot svenskt bistånd, SvD.

  23. Global Estimates 2014, People displaced by disasters, Internal Displacement Monitoring Centre.

  24. Climate change, disaster, displacement and migration: initial evidence from Africa, Norwegian Refugee Council.

  25. Den svenska flyktingkvoten, Migrationsverket.

  26. Avgjorda asylärenden 2014, Migrationsverket. Det totala antalet beviljade asylansökningar 2014 var 31 220, Synnerligen ömmande omständigheter och Övrigt är inte med i tabellen. Överklaganden ingår inte i statistiken.

  27. Openaid, biståndsstatistik, drivs av SIDA. Även Försvarsmakten, budget. Det rör sig om olika år, om projekterad budget kontra använd budget och luddiga kategorier. Datan är alltså inte speciellt tillförlitlig, men ger någon slags fingervisning om hur fördelningen ser ut, relativt(!) sett.

  28. OECD compare your country, i skrivande stund 2014 års siffror.