Flyktingar fladdrar förbi som ämne på Facebook, ibland med tillhörande tänk i stil med “Vi ska ju inte ta hit dem, vi ska hjälpa dem på plats”, något jag har svårt för. Dels för att det låter som om man pratar om konservburkar i stället för om människor, dels för att det alltsom oftast råder begreppsförvirring i frågan.

Jag är långt från en expert kring flyktingar, asylrätt, katastrofhjälp eller utlandsstöd, men tänkte ändå sammanfatta den information som finns från vettiga källor¹ och huruvida man kan hjälpa på plats i de olika fallen. Jag har inte sett rapporter eller fakta som säger emot det som står här, utöver det som nämns i texten.

Inlägget tar upp anledningar till flykt och hur man arbetar med de anledningarna - inte hur man rent praktiskt går till väga som flykting. Vill man läsa mer om det finns det bland annat en bra genomgång av passagen över Medelhavet i The Economist² och en skildring av livet i tältläger och som kvotflykting på Medium³.

Eftersom det är en fråga som ofta dyker upp berör jag också som hastigast vilka rättigheter till samhällsservice respektive slags flykt ger. Det är inte ett försök till att vara en uttömmande lista.

Flykt från förföljelse

Kallas för flykting i FN:s flyktingkonvention och FN:s Universella Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna.

Om man blir förföljd på grund av ras, nationalitet, kön, läggning, religion, politik eller samhällsgrupp, antingen av en nations myndigheter eller med deras goda minne, så har man grund att söka⁴ asyl som flykting. Man ska kort och gott inte kunna lita på landet man flytt från⁵.

Hjälp på plats är svårt till omöjligt i och med att hela problemet är att landet i fråga inte har intresse eller möjlighet att stoppa förföljelsen. När det gäller långsiktigt förbättringsarbete för mänskliga rättigheter överlag så stöder vi det via biståndsbudgeten/SIDA.

De som blivit beviljade uppehållstillstånd har samma möjligheter till samhällsservice som svenska medborgare⁶. Det finns även vissa bidrag och kurser som specifikt syftar till att etablera flyktingar i samhället.

Flykt från krig

Kallas alternativt skyddsbehövande: “som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt”⁵, något förenklat. Vid beviljat uppehållstillstånd fungerar samhällsservicen på samma vis som för flyktingar från förföljelse, ovan.

Hjälp på plats? Nej. Det som får folk att fly - krig/konflikt - gör det också svårt att skydda civilbefolkningen, både från våld och hunger. För att citera en rapport från Global Humanitarian Assistance⁷:

Donors and delivery agencies need to urgently develop new modes of operating, new approaches to targeting and accounting for resources and new standards for partnership that revisits the adage to ‘do-no-harm’ if they are to avoid inadvertently fuelling conflict and allowing scarce resources to benefit those for whom it was never intended.

Man kan också läsa om Amnesty som ondgör sig över situationen i Ukraina⁸, som ändå får ses som en (i skrivande stund) relativt lågintensiv väpnad konflikt:

The Dnipro-1 volunteer battalion, along with members of Donbass battalion and Pravyi Sector militia, are reported to have blocked 11 roads leading into the DNR-controlled territory. They have refused to allow most aid convoys through, because they believe food and clothing are ending up in the wrong hands and may be sold instead of being given as humanitarian aid. They also insist on the release of prisoners held by the separatist forces as a condition for granting access to the humanitarian aid to the east.

FN driver stöd för flyktingar genom UNHCR, vilket oftast innebär ett tältläger i något angränsande land, ibland något mer avancerat boende⁹. Gemensam nämnare är att det är boende som få skulle välja om de hade något annat val, men det är en lösning för många som inte kan ta sig någon annan stans. De som har möjligheten flyr gärna längre. För att citera artikeln bakom fotnoten ovan - och då är det ändå värt att ha i åtanke att artikeln rör ett läger som har en hög standard.

“We’re trying our best,” she said. “We’re visiting relatives, volunteering, trying to keep busy. But it is nothing like a home.”

I mellanöstern har tältlägren blivit en mer permanent inrättning och de huserar lite över fem miljoner palestiner¹⁰ i och kring Israel/Palestina.

FN gör en reell humanitär insats och man ska inte underskatta deras arbete. Sverige gav, via biståndsbudgeten, 850 mkr till UNHCR år 2013. Utöver det som går via FN bedriver vi även bistånd via direkta relationer med ett antal länder som befinner sig i någon slags konflikt men har en i alla fall hjälpligt fungerande samhällsapparat. Till exempel ger vi pengar till Irak som en effekt av att IS drabbar landet¹¹. Med det sagt är hjälp på plats både svårt (se GHA och Amnesty ovan) och långt från en universiell lösning.

Flykt från fattigdom

Fattigdom är inte grund för asyl och det vi kallar ekonomiska flyktingar är inte flyktingar i någon laga bemärkelse, då de inte flyr från förtryck. Det hindrar inte folk som känner att de inte har någon framtid från att söka ett bättre liv, även om det blir på samhällets baksida. I Sverige faller de in under under samlingsnamnet papperslösa¹² och det förekommer att de utnyttjas av näringslivet^{13 14}.

Papperslösa barn har rätt till sjukvård och skolgång, papperslösa vuxna till akut sjukvård¹⁵, men utöver det behöver de hålla sig undangömda och leva utanför samhället. Samma möjligheter har man som svensk medborgare om man verkligen inte kan betala för vården¹⁶.

Förebyggande hjälp skulle innebära att man motverkade fattigdom. Sverige samarbetar med ett antal länder där vi finansierar projekt via biståndsbudgeten/SIDA. Ibland leder projekten till rejäla förbättringar, ibland blir det i stället dyrköpta magplask¹⁷ där flera hundra miljoner kronor går upp i rök.

Det finns också en risk med att gå in och försöka lösa andras problem. Något förenklat kan man säga att ge bort mat leder till utslagna bönder och att ge bort kläder leder till utslagna klädtillverkare. Det finns ett par bra och tillgängliga TED-föreläsningar på ämnet, av Andrew Mwenda¹⁸ och Ernesto Sirolli¹⁹. Det har även gett upphov till otaliga artiklar, bland annat en om hur besprutade myggnät i stället blir till fisknät²⁰, kritik av den brittiska biståndspolicyn²¹ eller för den delen den svenska²².

Man ska åter igen inte underskatta arbetet hos FN eller SIDA, men samtidigt bör man vara väldigt försiktig om man tror sig se en enkel lösning på världsfattigdomen.

Katastrofer & klimat

Orkan, jordbävningar, jordskred, vulkanutbrott, torka, liknande. Att råka ut för naturen är inte i sig grund för asyl. En rapport²³ från IDMC, en norsk grupp som samlar statistik över internflyktingar, sammanfattar det som att merparten som råkar ut för naturkatastrofer håller sig inom sitt hemland:

The global estimates do not differentiate or quantify the number of people displaced either temporarily or permanently across internationally recognised state borders. It is widely recognised, however, that the vast majority who flee disasters remain within their country of residence.

Givet att det inte råkar pågå en konflikt samtidigt så fungerar katastrofhjälp ypperligt i de här fallen, i alla fall om man ser det som isolerade fall. Ser man det i stället som en sträng händelser som riskerar bli vanligare och värre med tiden på grund av klimatförändring²⁴ så kan katastrofer i sin tur leda till konflikt, som då även gör det svårare med direkt stöd.

Sammanfattat

Många av de som flyr till Sverige flyr långt bort från sitt hemland av en anledning. Man kan diskutera hur många vi vill bevilja asyl - att mängden logistiska problem ökar med antalet är ganska uppenbart - men då är det rimligt att göra det utifrån verkligheten och vilken politik man vill föra, inte utifrån att det skulle finnas en magisk lösning som bara ett parti är smarta nog att se.

Hjälp på plats är inte en helhetslösning. I den utsträckning det är möjligt och vettigt är det redan något vi gör; sett till BNP var vi år 2014 världsetta med 1.1% av BNP²⁸, eller 31 miljarder kronor.