Separatistiska rum: bra eller dåligt?
Ett återkommande inslag i min sociala feed är arrangemang enbart för kvinnor - jag har den goda turen att känna en hel hög riktigt vassa kvinnliga arrangörer i nördsvängen så det faller sig naturligt. Nästan varje gång jag ser ett sånt arrangemang utlysas eller nämnas i en artikel så leder det till en diskussion om huruvuda det egentligen är bra för jämställdheten att man delar upp det. Borde det inte ligga i kvinnornas intresse att inte göra något separat? Går det inte åt fel håll? Eller för att ta dagens exempel, DÄR ÄR JU SEXISMEN TILLBAKA IGEN!
Det är ju lite synd. Oftast är det män som opponerar sig och jag tror det handlar om att man/män inte riktigt ser det ur ett perspektiv där det faktiskt ser vettigt ut. Jag gör ett försök att dela med mig av mitt perspektiv, kära manliga läsare. Övriga läsare kan med fördel himla med ögonen och se ironin i en snubbe som försöker förklara för andra snubbar hur kvinnor tänker; jag bjuder på den.
Den första poängen måste då bli att världen inte bryr sig om jag eller du tycker det ser vettigt ut: det är inte för oss arrangemanget hålls. Vi är ju i och för sig upplysta, vältaliga och rationella män här, men det kan kanske ändå vara läge att backa ett steg och fråga sig om vi verkligen sitter på alla data för att ha en underbyggd åsikt. Typ rätt kromosomuppsättning och livserfarenhet.
“Kan inte män ha en åsikt menar du? Är inte det sexistiskt.” - jodå, herregud. Ha åsikten, men inse hur väl underbyggd den är. Jag gissar helt fräckt att du har sämre koll på hur det är att vara kvinna inom den hobbyn/rörelsen/whatever det rör sig om än kvinnor inom den generellt har. Inte för att du eller jag är korkade, utan precis för att vi är smarta nog att inse att raketforskare kanske kan mer om raketforskning och smeder kan mer om att smida än vad vi kan. Känns då rätt rimligt att kvinnor kan mer om kvinnors situation än vad vi kan.
Nej, din länk till en studie om XYZ är med största sannolikhet inte relevant bakgrundsinformation eller hård fakta som är applicerbar just i det här fallet. Visst, det är kanske den mest relevanta studien. Det gör den inte relevant för att förstå hur situationen ser ut för samlarkortspelssvängen i Umeå 2016.
Känner du fortfarande att du inte är övertygad, att du faktiskt är smart nog att avgöra om det är bra eller dåligt och att din åsikt faktiskt spelar roll? Okej, vi är ju rationella människor här. Jag kan inte övertyga dig med data men vad jag kan göra är att berätta vad jag själv hört från mina kvinnliga vänner som arrangerar eller deltar i separatistiska aktiviteter. Det är säkert färgat av att det nästan alltid handlar om någon slags introverksamhet inom nörd- eller sportsvängen och enstaka tillfällen, ta det med så mycket salt du känner för.
Killar är hjälpsamma. Lite för hjälpsamma, till nivån där du som kvinna kanske inte får chansen att egentligen prova på för att någon vill hjälpa dig lyckas eller ge dig väldigt mycket uppmärksamhet. Det är ju snällt att hjälpa nybörjare, men det kan bli för mycket. Tips som kommer utan att man ber om dem, utan att den välmente egentligen har koll på vad du kan och inte kan sedan tidigare.
Killar kan också vara lite väl hjälpsamma av fel anledning. Den sortens anledning där det kanske blir lite för närgånget när någon ska luta sig in och visa något och det med största sannolikhet inte hade hänt om det rört sig om två killar. Där du blir mindre intressant när det framkommer att du har en pojkvän. Där du får en massa saker eller uppmärksamhet som känns alldeles oproportionerligt mot situationen. #notallmen, men tillräckligt många. Sägs det. Händer aldrig mig sedan jag slutade spela en kvinnlig karaktär i World of Warcraft.
Sticker du ut - och det gör du som tjej inom väldigt många olika nördhobbies - blir du gärna en representant för en grupp, helt mot din vilja. Det innebär också att du får etiketter utifrån vad andra “vet” om den gruppen - tjejer kan inte kasta boll, köra bil, spela Counter-Strike eller vad det nu kan röra sig om. Förlora matchen och grattis, där fick någon sin fördom bekräftad - i alla fall i deras eget huvud. xkcd uttrycker det så jävla bra:
De där tre punkterna har jag hört och sett nämnas om och om igen. Jag har inga problem att förstå att man i ljuset av det vill köra ett separatistiskt event, speciellt när det rör sig om prova-på-verksamhet. Känner du inte alls igen dig - grattis! Antingen så rör du dig bara i sfärer där jämställdheten redan nått en kulmen, eller så ser du inte problemen. Det spelar inte så stor roll vilket av alternativen som gäller, för det är inte din åsikt som är den viktiga om ingen efterfrågat den.
Slutligen så vill jag dela med mig av en tankemodell jag själv gillar, eftersom jag är så jävla rationell och konsekvent. Den förklarar varför det faktiskt är OK att grupper gör saker separatistiskt och hur det gynnar jämställdhet/jämlikhet på sikt. Om man lever efter den så slipper man oja sig över att man är inkonsekvent; man kan fortfarande vara en rationellt intellektuellt manlig högborg av logik. Fint? Fint. Här kommer den:
Separatism är ett problem när den används av en majoritet för att stänga ute en minoritet från ett rum utan en riktigt rejält bra anledning.
Separatism är inte ett problem när den används av en minoritet som en strategi för att få bättre tillgång till ett rum. Man behöver inte förstå minoriteten och det är högst troligt att minoriteten har bättre koll på sina bevekelsegrunder än vad jag har.
Och eftersom detta är Internet - självfallet så är det inte blinda regler. Om någon slänger en tegelsten i huvudet på någon annan som en del i en strategi för att ta utrymme på torg har vi ju ett problem oavsett. Det är heller inte en sanning att alla kvinnor vill ha separatistiska aktiviteter - vi snackar ju inte om någon slags homogen massa här, utan - gud förbjude - individer.
Men, min gode man, din värld kommer inte bli sämre för att vissa vill göra det. Släpp sargen, ge din tysta och intellektuellt förankrade nick om det får dig att känna dig mer delaktig och lita på världen.
